Sök:

Sökresultat:

3594 Uppsatser om Nyckelord: skolmiljö - Sida 1 av 240

L?rares befogenheter vid fysiska ingripanden: En r?ttsvetenskaplig studie av l?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever i grundskolan enligt 5 kap. 6 ? skollagen ur ett arbetsmilj?r?ttsligt perspektiv

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

?Prata om hur jobbigt det ?r och hur verkligheten kan se ut? ? En kvalitativ studie om l?rarstudenters ber?ttelser om sina VFU-upplevelser

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Nyckelord i sökmotoroptimering ? frÄn framtagning till implementation

Nyckelord anvĂ€nds pĂ„ ett flertal sĂ€tt för att nĂ„ högre rankning i sökmotorresultaten pĂ„ webben och mĂ„nga författare inom Ă€mnet beskriver hur viktigt det Ă€r att anvĂ€nda rĂ€tt nyckelord nĂ€r man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord pĂ„ ett flertal sĂ€tt. Teori-delen i denna uppsats Ă€r tĂ€nkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord sĂ„ att detta finns dokumenterat pĂ„ ett och samma stĂ€lle. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att fĂ„ reda pĂ„ om andra manuella metoder Ă€n den traditionella brainstormingen kan anvĂ€ndas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna Ă€r slumpordsassociation, negativ idĂ©generering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jĂ€mföras med de andra tre metoderna.

Konstruerad ensprÄkighet i en flersprÄkig skolmilj

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..

Algoritm för automatiserad generering av metadata

Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svÄrt att hitta specifik information. PÄ grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om hÀndelser ett stort problem. För att lösa problemet krÀvs en mer konsekvent anvÀndning av metadata, dÀrför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut pÄ att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord frÄn transkriberade radioprogram. Det ingick ocksÄ i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan anvÀndas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar fÀrdiga nyckelord som förslag till en anvÀndare.

Att gestalta f?r f?r?ndring

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

FrÄn relaterat till organiserat - en studie i folksonomiers hierarkiska strukturer

Folksonomier, system som lÄter anvÀndare klassificera innehÄll, blir allt vanligare pÄ webben. Typiskt sker denna klassificering genom att anvÀndare fritt beskriver innehÄllsobjekt med hjÀlp av nyckelord. Denna uppsats presenterar en underökning av hur nyckelord förhÄller sig till varandra hierarkiskt, inom ett folksonomisystem. Undersökningen Àr baserad pÄ ett webbgrÀnssnitt, dÀr besökare kunde förfina eller förkasta förslag pÄ hierarkier av nyckelord. Dessa förslag genererades utifrÄn av ett verkligt folksonomisystem. Efter analys av 400 inkomna svar dras slutsatsen att flera aspekter av metodologin mÄste förfinas för att tydliga resultat ska kunna uppnÄs. Förslag pÄ sÄdana förÀndringar presenteras slutligen..

Det b?rjar med skojbr?k. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

REKTORERS BESLUT OM POLITISKA PARTIBES?K I SKOLAN. En kvalitativ studie om rektorers sk?l till att till?ta respektive inte till?ta politiska partibes?k i gymnasieskolan

This thesis explores the decisions behind swedish principals to permit or prohibit political parties from visiting schools. Through a series of semistructured qualitative interviews with five respondents from different high schools, insights were gathered into their motivations regarding political party visits to schools. The results indicate that principals view political party visits as significant for fostering civic engagement, aligned with the school's democratic mission. However, some principals opt to prohibit such visits due to concerns about non democratic values and potential disruptions. Practical considerations like safety, logistical issues, and conflict risks are also crucial in their decision-making, highlighting awareness of potential challenges posed by political visits.

?Stommen? och ?Spindeln i n?tet? N?gra specialpedagogers uppfattningar av yrkesroll och arbetsuppgifter i anpassad grundskola

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Kompetensutveckling : Försvarsmaktens interna kompetensöverföring och kompetensbevaring

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

Yrkeskunnandets problematik : En studie i yrkeskunnande

Denna essÀ handlar bland annat om det dilemma som finns mellan rollen som yrkesarbetare och lÀrarrollen. EssÀn Àr ett försök av mig att titta pÄ mitt eget yrkeskunnande och kika pÄ nÄgra andras berÀttelser för att försöka hitta nyckelord, analogier och olika exempel som kanske kan leda till en fördjupad förstÄelse vad ett yrkeskunnande handlar om. Syftet med denna essÀ Àr att se om jag lyckas att hitta de nyckelord som jag förknippar med yrkeskunnande och om dessa ord kan Äterfinnas i andras berÀttelser. Jag berÀttar om olika möten jag har haft med mÀnniskor och redogör för hÀndelser i mitt liv som pÄverkat mitt eget kunnande. Jag har med nÄgra mÀnniskors berÀttelser och de redogör för erfarenheter som har pÄverkat deras kunskap pÄ nÄgot sÀtt..

Svensk kod för bolagsstyrning : Kan svensk kod för bolagsstyrning frÀmja ett skadat förtroende för nÀringslivet - och i sÄ fall hur?

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

En utredning av vad som bör beaktas i relationen mellan kund och leverantör vid en outsourcingprocess

Denna rapport behandlar Àmnet outsourcing vilket Àr en vÀxande företeelse bland svenska och internationella företag idag. Det finns mÄnga tolkningar av innebörden till begreppet och generellt kan sÀgas att outsourcing innebÀr att ett företag överlÄter delar av sin verksamhet till en extern leverantör. Outsourcing förekommer inom mÄnga omrÄden och branscher. I denna rapport avser begreppet outsourcing omrÄdet informationsteknik (IT).ProblemstÀllningen i denna rapport har inneburit att undersöka vad som bör beaktas i relationen/samarbetet mellan kund och leverantör vid en outsourcingprocess. Detta har gjorts genom ett antal företagsintervjuer samt genom en litteraturstudie.

1 NĂ€sta sida ->